konichiwabob

Jag tänker på de människor som inte finner ro i sig själv, inte hittar grunden i sig själv och grunden till ett relativt dugligt liv. De människor som virrar runt som rastlösa själar runt omkring och de människor som lever ut men kanske inte riktigt lever på riktigt. Men hur vet man om man lever på riktigt? Vilka bitar är det som behövs för ett sånär fullt och bra liv? Givetvis är det individuellt och beroende på vad som söks i livet och vad meningen med just mitt liv är.
Att finna en lunk som passar mig är som att hitta massa pengar på gatan (som ingen märker att jag tar) men när det kommer till anpassning är vi inte lika peppade på att ändra oss. Förändra dig för dig själv men inte för någon annan? Vad är det då för mening med förändring av dig själv om det inte är för någon annan?! Personlig utveckling för att bli hel själv? Eller för att passa ihop med någon annan?

Jag vet vem jag är men jag vet inte om jag vill ändra mig för dig.