konichiwabob

Är du tillräcklig?

Har du någon gång kännt att du sovit men inte tillräckligt?
Att inte känna sig tillräcklig är nog en av de känslorna som jag förkastar mest.
Känslomässig dvala med tusen tankar på tusen olika saker.
Varför kan jag inte bara vara lite rationell och inte rädd.
Livrädd för att inte kunna räcka till att vara otillräcklig och inte kunna ge tillräckligt.
Att erkänna att jag är livrädd är inte direkt attraktivt eller spännande.
Att inse sina begränsningar innebär det att även jag genomskådat mig själv
och även alla andra gör det samma?

Är man som mest levande när man är som minst levande?
eller
är man som minst levande när man är som mest levande?