konichiwabob

 

Ibland tänker jag att jag skall gå in i alla jag möter på gatorna hårt och sådär på sidan så de får sådär maximalt ont som möjligt. och sedan skall jag vända mig om skrika och peka på dem skrika att jag faktiskt skiter i om de fick ont peka med hela handen och inte bry mig.
Men sådan är inte jag, går jag in i någon får jag automatiskt ångest ber om ursäkt och ler sådär löjligt.
Du skapar ditt egna kaos.
Jag är en sådan som skäms när jag står i vägen för utgånen på tuben,vagnen,bussen,metron och jag står sådär brett vid utgången.Då tänker säkert den personen att jag inte har några föräldrar som uppfostrat mig som har kunnat berätta för mig att jag inte får så sådär brett utan får lixom ställa mig lite vid sidan av utgången. Den personen kanske tror att jag det kanske var vargar som uppfostrade mig precis som mowgli.
Du skapar ditt egna kaos.
Jag skulle aldrig kunna sätta mig på handikappsplatsen på tuben,bussen,vagnen,metron den som är avsedd för någon krycka eller om bilden visar en käpp.
Tänk om det kommer någon med käpp eller krycka och där på den platsen som är avsedd för just den personen sitter jag utan varken käpp eller krycka med två friska ben.
Tänk vad pinsamt det skulle bli då för jag är ju faktiskt en vuxen människa som måste förstå att just DÄR skall inte jag sitta, då kanske den personen tror att mina föräldar är knarkare och att de inte har lärt mig att man faktiskt skall ställa sig upp för gammla på bussen,tuben,vagnen eller pendeln.
De kanske tror att vi var en sådan familj som aldrig stämplade och satt längst bak på bussen,tuben,vagnen eller pedeln och förde oväsen.
Du skapar ditt egna kaos.
Eller som när den där mannen med de snällaste ögonen ber om en peng till lite mat och jag inte har några kontanter
och jag bara skakar på huvudet då tror säkert han att jag tycker han är äcklig fast jag egentligen vill säga att han gärna får komma hem till mig så kan jag laga vad han vill, han kan få sova lite på soffan också.
Du skapar ditt egna kaos.
Eller som när jag är ute och går och kjolen åker upp lite för mycket så låret och strumpbyxorna syns lite för mycket och just då råkar jag gå förbi några gubbar och uppmärksammar att mina strumpbyxor syns lite väl. Då kanske de där gubbarna tänker att min mamma säkert är prostituerad och att min pappa stack när jag var liten och min mammas andra prostituerade vänninor har tagit hand om mig.

Egentligen vill jag bara skaka lite extra på benet eller  vara sådär käckt porrig. Men sådan är inte jag.
Jag går vidare försöker glömma det kanske snubblar till istället för att gå sådär självständigt och oberoende.

Du skapar ditt egna kaos.